Efter fyra dagar i Saigon/Ho Chi Minh City tog jag tåget norrut. Jag valde att ta tåg av många anledningar: 1) Jag är trött på att flyga - jag har varit på nio olika flygplan sen jag åkte hemifrån; 2) Även om tåg inte är så mycket billigare än flyg så sparar jag in en hotellnatt då jag tar nattåg, samt att transport till tågstation är billigare än till flygplats; 3) Jag har aldrig åkt nattåg förut så det kan ju bli kul att testa!; 4) Tåg är bekvämare än buss tycker jag (och går lite fortare), även om buss är billigare; 5) Tåg använder vietnameserna - bussarna jag har sett har varit fullproppade med turister; 6) Med buss och tåg får man se omgivningen och naturen vilket man inte får med flyg, och järnvägar brukar oftast ha vackrare sträckning än bilvägar; 7) Tåg känns säkrare än buss - även om trafiken på vägarna verkar aningens säkrare här än i Indonesien; 8) Spännande att se hur tågen är i detta land.
Jag bokade ett tåg som avgick kl 23, för de som gick tidigare var de mjuka sängarna fullbokade på - fanns bara hårda sängar eller mjuka säten. Och för en 17 h lång resa kan nog båda alternativen bli lite obekväma. På tåget som avgick kl 23 fanns dock mjuka sängar kvar, och dessutom skulle den resan av någon anledning "bara" ta 15 h.
Jag lämnade min packning (har återigen lyckats proppa två ryggsäckar fulla...) på hostelet under dagen och kom tillbaka i tid för att hinna boka en taxi. De erbjöd sig dock att köra mig på motorcykel istället för en väldigt billig penning - och eftersom jag reser själv, har börjat vänja mig vid den asiatiska stadstrafiken, tycker motorcykel är kul, suktar efter äventyr och dessutom har ont om pengar efter många veckors resande så bestämde jag mig för att tacka ja till motorcykeltransport. Dock under förutsättning att jag fick låna en hjälm. Jag ställde mig tveksam till att vi skulle lyckas få med all min packning, men med min stora ryggsäck mellan benen på chauffören och min "lilla" kameraryggsäck på min rygg så gick det faktiskt. Det är så härligt att sitta på en motorcykel i mörkret och kryssa fram mellan all trafik - här snackar vi skräckblandad förtjusning! Nu ångrar jag att jag bokade upphämtning från tågstationen i Danang - hade gärna åkt lite mer på två hjul. Men jag har ju två veckor kvar i Vietnam så jag hinner nog!
Själva tågresan sen. Först blev jag av någon skum anledning förvånad att hytten var så liten och sängarna/britsarna så smala! Men vad hade jag väntat mig liksom? Det är fyra sängar i varje hytt, och jag fick en av de övre sängarna i hytt nr 5, vagn nr 10. Jag delar hytt med en vietnamesisk familj som tränger ihop sig två personer i en säng... Jag som har svårt att få plats att dela säng med min lilla ryggsäck! Sängarna var dock förvånansvärt sköna och lakanen är fräscha. Air condition finns och fungerar lite för bra så det är tur att vi har tjocka täcken.
Nu är det mitt på förmiddagen och jag har sovit fram tills nu. Eller jag har ju verkligen inte sovit konstant, utan vaknat ca 50 gånger utan överdrift. Känns som att jag har varit vaken mer än jag sovit. Mina öronproppar och ögonmask har dock varit till nytta, för i hytten bredvid skriker en bebis, tåget låter lika mycket som godstågen hemma och utan ögonmasken hade jag aldrig kunnat sova efter att det blev ljust ute. Då och då vaknade jag också av att de ropade ut långa meddelanden om reglerna som gäller på tåget - t.ex. att man måste ha en biljett, att man faktiskt får röka men bara på anvisade platser för att inte medresenärerna ska drabbas (vilket vi ändå gör för det sprids i AC:n) och att man inte får ta med sig döda människokroppar eller likdelar...
Tåget håller ingen jämn hastighet, guppar och kränger konstant och flera gånger har det hoppat till så mycket att jag trodde vi körde på nåt eller spårade ur. Så ni förstår att det var svårt att sova. Jag är dock väldigt glad att jag valde att åka tåg för det är jättemysigt! Och en spännande upplevelse! Och väldigt avslappnande att få ligga i en skön säng i 15 timmar... Nu ska jag nog slumra några timmar till...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar