En uppdatering tre veckor in

Internet är fortfarande inte bra i våra lägenheter. De lovade redan när vi flyttade in att det skulle fixas, men det har inte gjorts än. De skulle tydligen bara sätta upp en extra antenn, så det skulle inte vara krångligt, sa vår hyresvärd. Sen berättade hon att hon skulle gifta sig snart, och därför hade mycket att styra med och var lite stressad. Så när det inte blev fixat med internet under första veckan så accepterade vi det. Sen var det bröllop - och därefter var det såklart bröllopsresa i en vecka! Då var bara hyresvärdens mor och far kvar här, och de kan inte engelska. Inget blev gjort på den veckan, men nu har det gått ytterligare en vecka sedan hon kom hem!

Nu har vi fått höra att på måndag ska det ordnas, så det är väl bara att hålla tummarna att det stämmer den här gången. Annars kommer vi kräva hyresreduktion på nästa hyra, för nu har det gått nästan en månad så nu är det dags att betala nästa hyra. En månad!! Förstår ni? Helt galet. Jag är redan klar med min kardiologiplacering och börjar internmedicin imorgon. Måste kommer ihåg att maila dem Erasmusansvariga där hemma och berätta det - det var nämligen tänkt att jag skulle ha endokrinologi men de sa i sista stund att de inte kan ta emot studenter pga personalbrist, så då fick en "nödlösning" bli internmedicin. Hoppas inte det blir nåt strul med att tillgodoräkna sig det, men det borde det verkligen inte bli!

Men strunt i strulet - jag är superglad ändå för här är det vår (nästan 20 grader!) och på tisdag kommer min älskling ner hit och bor här med mig i nästan en hel månad! Så fantastiskt att få bo ihop i ett annat land, åka på utflykter ihop, äta på tavernor ihop, promenera på stranden ihop, sitta och titta på de vackra solnedgångarna ihop...

Karneval

Förra helgen var det värsta karnevalhelgen på Kreta! På lördagen var det karneval med parad här i Heraklion, och på söndagen dito i Rethymnon. Jag är nog inte så mycket för parader insåg jag, för jag tröttnade efter 5 minuter, men det är ändå kul med ballonger, konfetti och serpentiner - det kan jag inte förneka! Och alla glada människor :) Heraklionparaden dominerades av barn, medan Rethymnonparaden (som var mycket mycket större - den största i Grekland sa någon) mest bestod av fulla unga vuxna... Alltså riktigt fulla. De hade nog jäkligt roligt, men ärligt talat, hur kan någon tycka att det är roligt att titta på?! Det kanske är någon slags satir eller så som vi inte förstår, men i våra ögon såg det bara ut som flera tusentals utklädda, stupfulla människor som hoppar runt, skriker och visslar i visselpipor helt hejdlöst...

Rethymnon, som ligger ca 1 h bussresa härifrån, var en jättemysig liten stad - åtminstone i de äldre delarna av staden. Synd att vi inte bor där istället för i Heraklion...

Här är bilder från Heraklion:

 

Och här är bilder från Rethymnon:

Burgers & beer

I fredags var vi inne i stan och käkade burgare och drack öl på Beer o' clock (finns det nån stad som inte har ett ställe som heter så?!). Det var jag, E, C och två andra svenskar från KI som också är Erasmus här. Den vegetariska burgaren var helt okej, ingen höjdare - men den hade en stor skiva halloumi så jag var nöjd ändå. Köttburgarna däremot verkade bra, de hade väldigt många olika varianter i olika prisklasser - de billigaste för 5 €.

Det bästa var dock att de hade många sorters öl för överkomliga priser. En hel sida med grekiska öl - och då menar jag inte Mythos (även om den är rätt okej också, i alla fall när man sitter på stranden i solen, se bild nedan...). Det var alltså lite roligare öl än så, många grekiska ale från mikrobryggerier. Den jag provade var överraskande god! Kul ställe, dit ska jag definitivt gå tillbaka.

Firar solen och värmen med en Mythos på stranden!

Kardiologen

Den här veckan har verkligen gått fort! I måndags var vi lediga från praktiken, för det var sista dagen innan fastan som pågår fram till den ortodoxa påsken. Den infaller en vecka efter den protestantiska (?) påsken (alltså den påsk vi firar hemma, syftar jag på). Då är vi för övrigt också lediga från torsdagen t.o.m måndagen så om det är någon som känner för att komma hit och hälsa på så skulle det passa perfekt då :)

I tisdags var min första dag på kardiologavdelningen, det var då jag träffade professor Vardas. Jag träffade också massor av grekiska läkarstudenter som hjälper mig att förstå en del saker som läkarna inte hinner förklara. Det finns t.o.m en student som kan svenska! Det är ganska vanligt att läkare här åker till norra Europa för att göra ST eller bara för att jobba. Det har väl att göra med att man tjänar typ 3-4 ggr så mycket som ST i Sverige jämfört med i Grekland. Levnadskostnaderna är väl visserligen lite högre också, men inte SÅ mycket! Det kan ju också ha att göra med att vården är lite mer välorganiserad i t.ex. Sverige... Mina intryck är att det är så, och flera läkare har sagt att allt är extremt oorganiserat och kaotiskt här, så det kan nog stämma. Vi brukar ju klaga på att läkare har mycket pappersarbete/administrativa uppgifter i Sverige - men inte jämfört mes här! Alltså pappersjournaler... En sån extrem oordning det är på papprena. Och dubbel/trippeldokumentation. Och journaler som är spårlöst borta - händer hela tiden! Tänk en patient på kardiologen som tar kanske 15 EKG under sin sjukhusvistelse. De sparas inte elektroniskt utan finns bara i pappersform. Ligger helt oordnat i patientens mapp, tar flera minuter att hitta det EKG man letar efter. De bleknar, får handspritsfläckar, rivs sönder, försvinner. Sen när patienten åker hem ska hen ha kopior på varenda jäkla papper! Plus att det såklart sparas på sjukhuset (vilka arkiv de måste ha!). Det mest häpnadsväckande i detta är att det är nog såhär det ser ut i större delen av världen.

Sen när det kommer till hygien... Handsprit finns i mycket mindre utsträckning än i Indonesien, och används enbart efter patientkontakt, inte före. Eller ja, man tar en skvätt handsprit efter att ha lyssnat på tre patienters hjärtan och lungor. Eller efter att man har satt en CVK eller på annat sätt kommit i kontakt med kroppsvätskor. Förresten, vid CVK-sättandet som jag såg förra veckan, tror jag inte att händerna tvättades och spritades innan (med reservation för att jag missade när det skedde) och sen togs sterila handskar på. Läkaren hade då i alla fall tagit av sig sin rock och stetoskop, men hade kvar tygarmband på handleden, med trådar som hängde ned i sterilområdet... Alltså, usch! Ska bli intressant att se hur det funkar på mottagning (om jag lyckas ta mig dit nån gång...) och på operation sen.

På kardiologavdelningen finns det inte mycket för mig att göra. Jag försöker förstå vad patienterna är inlagda för, jag kollar provsvar, läkemedel och EKG. Men det är svårt att få återkoppling på mina tankar för antingen förstår inte läkaren vad jag menar, eller så hinner de inte förklara. Bra att studenterna finns som sagt, där kan jag få lite hjälp åtminstone! Jag missar ju dock helt alla kliniska diskussioner eftersom de sker på grekiska, och när jag får det återberättat för mig så berättar de bara vad de slutligen kom fram till. Jag tror att om jag bara ligger på lite mer, tjatar på dem att berätta allt för mig, så kanske jag lär mig mer. Men det tar energi att vara så på...

Jag har i alla fall förstått att på morgonen när alla prover ska tas så är det fritt fram att hjälpa till. Så det är väl ungefär det jag har gjort såhär långt. Men det är ärligt talat bra att få öva på det, jag är inte särskilt erfaren vad gäller sådant, och det måste man ju kunna även som läkare. Min förhoppning är att jag även ska kunna få vara med att sätta PVK!

President of European Society of Cardiology

Idag hade jag min första dag på kardiologavdelningen (förra veckan var jag ju på HIA/CCU), och det är också här som alla grekiska femteårsstudenter har sin kardiologiplacering. Jag fick följa med en ST-läkare i kardiologi som var helt okej på engelska - inte jättebra, men det gjorde ingenting för han ville gärna öva sin engelska så han pratade mycket. Det skilde sig med andra ord från förra veckan då jag hade en handledare som var bra på engelska men som bara pratade när jag frågade något explicit - "varför är den här patienten inlagd?" resulterade i "hjärtsvikt", sen behövdes 15 följdfrågor för att få en bild av patienten...

Hur som helst, jag berättar mer om placeringen senare, nu tänkte jag berätta om en händelse som inträffade på eftermiddagen. Jag hade inte ätit lunch trots att klockan var 15.30 (alltså greker!! Hur orkar ni egentligen?!). Jag och studenterna kom tillbaka från en föreläsning och de berättade för mig att avdelningen hade besök av en viss professor Vardas, som är bossen över ESC, European Society of Cardiology (jag kollade upp det där senare, och tydligen är han "ersatt" ganska nyligen, men alla kallar honom fortfarande för "president of ESC"). ESC är alltså de som tar fram europeiska riktlinjer för hur man ska behandla hjärtsjukdomar, och de har också ett antal kända vetenskapliga tidskrifter. Ganska stort att vara "president" över med andra ord. Exakt hur stort det är hade jag dock inte riktigt insett...

Prof. Vardas är kardiolog härifrån Heraklions universitetssjukhus, och kommer tydligen på besök till sin gamla arbetsplats någon gång i månaden. Han går då en rond till alla patienter på kardiologen - och alla läkare ska vara med. Även studenter placerade där får (måste?) vara med, men Vardas pratar aldrig med studenter fick jag höra. När vi kom dit, mitt i ronden, blev vi ändå introducerade för Vardas, och jag som icke-grek fick en egen presentation. Vardas fortsatte ändå på grekiska, men började titt som tätt prata engelska istället - och riktade sig då enbart till mig. Han som inte skulle prata med studenter! Han nöjde sig dock inte bara med att förklara för mig, utan höll upp en lungröntgenplåt (ja, de kör ju inte på digitala röntgenbilder här) och frågade om jag kunde beskriva vad jag såg där. Till historien hör alltså att det var typ 30 pers i rummet - studenter, ST-läkare, överläkare och så den eminente Vardas. Jag stod nu längst bak i klungan, men började beskriva att jag såg ett förstorat hjärta och infiltrat i lungorna, kanske lite pleuravätska också.

Kom hit, kom hit, ropade Vardas, annars kan du inte se ordentligt! Så jag fick tränga mig fram dit (lite rodnande, det här hade jag inte väntat mig) och pekade på hjärtats konturer och sa att det fyller upp mer än halva thorax. Ingen återkoppling på det, för det han ville höra var tydligen grunderna i tolkningen, alltså själva topografin. Var är aorta? Var är vena cava superior? Inferior? Var sitter tricuspidalisklaffen? ALLTSÅ HERREGUD, nu blev jag nervös. Inte för att få en fråga av ESC:s president, det tänkte jag knappt på, utan för att 30 pers lyssnade på mig. Aorta kunde jag, men resten? Inte en chans! Jag skrattade lite, chansade lite, försökte resonera, erkände att jag inte kunde. Hela tiden rodnade jag, flamsade, men försökte ändå prata med hög och stadig röst eftersom jag stod med ryggen vänd mot alla. Till slut fick jag hjälp, och nu vågar jag säga att jag har lärt mig topografin! Men det var ju lite av en pärs.

Det var dock inte slut där. För sen fick jag fler och fler frågor, bl.a.: vad är definitionen av förmaksflimmer? Jag är alltid skitdålig på att svara på frågor sådär när man inte får någon betänketid och folk iakttar en under tiden. Det är svårt även på svenska, men än värre är det på engelska. Jag tyckte ändå att jag lyckades svara okej bra, och även om jag fnissade som jag alltid gör när jag är det minsta nervös så stod jag ändå rak i ryggen och pratade med hyfsat hög och stadig röst även när jag sa att jag inte visste svaret.

Efter att jag fått mina frågor så började jag inse att jag var den enda som stod rak i ryggen och pratade med hög och tydlig röst. De läkare som presenterade patienterna sjönk ihop, häll ihop händerna, tittade ned i marken och viskade stammande fram några få ord om patienten. Det var då jag insåg vilken extrem auktoritet den här mannen, professor Vardas, har på den här avdelningen. Till och med den mest erfarna och självsäkra chefsöverläkaren betedde sig som om det var Gud som han pratade med. Då insåg jag också hur knäpp jag måste ha framstått som, som stod och babblade på, gissade hejvilt och gestikulerade som värsta italienaren...

I efterhand känns det ändå rätt coolt att ha fått genomgå ett läxförhör med en av de mest framstående läkarna i Europa!

Snö

Vet ni?! Häromdagen snöade det här på Kreta! Det hade jag verkligen inte väntat mig. Kallt var det också, bara ett par plusgrader. Det snöade inte mycket såklart. Men det ligger ju som sagt snö på bergen här, så vackert!!

Bara två dagar senare hade vindarna vänt och det var typ 15°C och sol. Vi promenerade utan jacka, med solglasögon. Avis?

Att äta som en grek

Jag hade föreställt mig Grekland som ett ganska köttigt land, där det mest äts lammgryta med rosmarin och salvia. Kanske lite fisk då och då, eftersom vi bor på en medelhavsö. Oliver och fetaost såklart, kanske i en klassisk sallad. Det kan ju jag äta i alla fall! Men inte kan man leva på sallad i tre månader?

Det visade sig att jag hade fel. Att äta vegetariskt på restaurang är lättare här än i Sverige! På kvällarna har jag ätit hemlagad mat men till lunch har jag köpt mat varje dag. Det finns en universitetscafeteria som serverar mat för 2,90€ inkl sallad, hur mycket bröd man vill, frukt eller efterrätt och en varmrätt där man brukar kunna välja mellan 3 alternativ. Minst ett av dessa har varit vegetariskt såhär långt! Jag har frågat några studenter som stod före mig i kön och de berättade att det är extremt sällan som det inte finns något veg att välja. I veckan har jag ätit: linssoppa, pasta med tomatsås, böngryta, grönsaksgryta, spenatpaj. Allt (förutom pastan) har varit mycket godare än vad man förväntar sig av en 25 kr-lunch.

Att laga egen mat som är grek-inspirerad har heller inte varit några problem. Aubergine, zucchini, oliver, tomat, lök, spenat, citron, fetaost, halloumi, bönor, grekisk yoghurt... Det finns så jag klarar mig med andra ord! Mina favoritbönor (stora vita bönor/limabönor/elefantbönor/butterbeans) är dessutom den allra vanligaste bönan här så jag är happyhappy! Har köpt ett gäng som jag ska koka, men än så länge har jag bara ätit dem på restaurang.

Min ugn är dock lite konstig - eller om det var så att vi köpte en dålig olivolja. För när jag använde ugnen häromdagen resulterade det i en rökfylld lägenhet, och det luktade typ bränt rengöringsmedel. Inför nästa användning gjorde jag rent ugnen, gallret och plåten men det blev ändå samma resultat. Den här gången såg det ut som att röken kom från plåten med potatis och olivolja... Kanske var det olivoljan som var orsaken? Läskigt isf, för det luktade mer kemikalier än stekos... Kanske borde testa en annan olivolja så jag inte blir förgiftad?

Det här med grekiska matvanor är intressant. De odlar ju mycket fina grönsaker här, och medelhavskost har ju visat sig vara nyttigt. Jag skulle dock vilja påstå att man måste definiera medelhavskost extremt tydligt för att kunna uttala sig så, för det jag har iakttagit här har verkligen inte varit det jag skulle beteckna som nyttigt. Tänk en skitstor donut till frukost, och till det en iskaffe med en massa socker. Några cigg på det. Sen är det lunch klockan 14-15, så för att klara dig till dess behövs många fett- och sockerdrypande bakverk som mellanmål (tänk baklava). Kanske lite vitt bröd och ost också. Söta skorpor går också bra. Middagen serveras normalt sett vid 21 på vardagar...