Kardiologen

Den här veckan har verkligen gått fort! I måndags var vi lediga från praktiken, för det var sista dagen innan fastan som pågår fram till den ortodoxa påsken. Den infaller en vecka efter den protestantiska (?) påsken (alltså den påsk vi firar hemma, syftar jag på). Då är vi för övrigt också lediga från torsdagen t.o.m måndagen så om det är någon som känner för att komma hit och hälsa på så skulle det passa perfekt då :)

I tisdags var min första dag på kardiologavdelningen, det var då jag träffade professor Vardas. Jag träffade också massor av grekiska läkarstudenter som hjälper mig att förstå en del saker som läkarna inte hinner förklara. Det finns t.o.m en student som kan svenska! Det är ganska vanligt att läkare här åker till norra Europa för att göra ST eller bara för att jobba. Det har väl att göra med att man tjänar typ 3-4 ggr så mycket som ST i Sverige jämfört med i Grekland. Levnadskostnaderna är väl visserligen lite högre också, men inte SÅ mycket! Det kan ju också ha att göra med att vården är lite mer välorganiserad i t.ex. Sverige... Mina intryck är att det är så, och flera läkare har sagt att allt är extremt oorganiserat och kaotiskt här, så det kan nog stämma. Vi brukar ju klaga på att läkare har mycket pappersarbete/administrativa uppgifter i Sverige - men inte jämfört mes här! Alltså pappersjournaler... En sån extrem oordning det är på papprena. Och dubbel/trippeldokumentation. Och journaler som är spårlöst borta - händer hela tiden! Tänk en patient på kardiologen som tar kanske 15 EKG under sin sjukhusvistelse. De sparas inte elektroniskt utan finns bara i pappersform. Ligger helt oordnat i patientens mapp, tar flera minuter att hitta det EKG man letar efter. De bleknar, får handspritsfläckar, rivs sönder, försvinner. Sen när patienten åker hem ska hen ha kopior på varenda jäkla papper! Plus att det såklart sparas på sjukhuset (vilka arkiv de måste ha!). Det mest häpnadsväckande i detta är att det är nog såhär det ser ut i större delen av världen.

Sen när det kommer till hygien... Handsprit finns i mycket mindre utsträckning än i Indonesien, och används enbart efter patientkontakt, inte före. Eller ja, man tar en skvätt handsprit efter att ha lyssnat på tre patienters hjärtan och lungor. Eller efter att man har satt en CVK eller på annat sätt kommit i kontakt med kroppsvätskor. Förresten, vid CVK-sättandet som jag såg förra veckan, tror jag inte att händerna tvättades och spritades innan (med reservation för att jag missade när det skedde) och sen togs sterila handskar på. Läkaren hade då i alla fall tagit av sig sin rock och stetoskop, men hade kvar tygarmband på handleden, med trådar som hängde ned i sterilområdet... Alltså, usch! Ska bli intressant att se hur det funkar på mottagning (om jag lyckas ta mig dit nån gång...) och på operation sen.

På kardiologavdelningen finns det inte mycket för mig att göra. Jag försöker förstå vad patienterna är inlagda för, jag kollar provsvar, läkemedel och EKG. Men det är svårt att få återkoppling på mina tankar för antingen förstår inte läkaren vad jag menar, eller så hinner de inte förklara. Bra att studenterna finns som sagt, där kan jag få lite hjälp åtminstone! Jag missar ju dock helt alla kliniska diskussioner eftersom de sker på grekiska, och när jag får det återberättat för mig så berättar de bara vad de slutligen kom fram till. Jag tror att om jag bara ligger på lite mer, tjatar på dem att berätta allt för mig, så kanske jag lär mig mer. Men det tar energi att vara så på...

Jag har i alla fall förstått att på morgonen när alla prover ska tas så är det fritt fram att hjälpa till. Så det är väl ungefär det jag har gjort såhär långt. Men det är ärligt talat bra att få öva på det, jag är inte särskilt erfaren vad gäller sådant, och det måste man ju kunna även som läkare. Min förhoppning är att jag även ska kunna få vara med att sätta PVK!