Vilken höst det har varit! Jag far och flänger, pluggar mer än jag gjort på flera år (och tycker det är rätt kul också!). Fina planer för våren. Som sen grusas rejält - och som sen löser sig på ett bra sätt, därefter grusas ånyo och så fortsätter det sådär. Det har varit mycket jobb (både för mig och för andra) för att hela tiden lyckas lösa det - så kanske har jag inte varit så närvarande i vardagen och i mitt och F:s liv som jag hade önskat. Men jag har ju bara mig själv att skylla. Som tur var har hösten trots all planering, problemlösning och allt flängande till olika praktikplatser och kvällskurser flutit på rätt bra, jag har trivts. Hade bara önskat att jag varit hemma lite mer och på det sättet kanske kunnat vara lite mer delaktig i den gemensamma vardagen. Livet som läkarstudent innebär dock ofta att vara på annan ort upp till 12 veckor per termin.
Så, vårplanerna då. Inget är helt bestämt än, nu är det upp till mig att välja (med min beslutsångest och överanalytiska hjärna så känns den där lilla aktiviteten "att välja" lika oöverkomligt som att bestiga typ Mt Everest). I förra inlägget skrev jag om att jag har fått ett Erasmusutbyte till våren, som skulle äga rum i Split, Kroatien, men att ansvariga i Split hävdade att jag var tvungen att kunna kroatiska. Sedan dess har det varit många turer i det där och det har framkommit att trots att jag när jag sökte platsen fick info om att det skulle vara på engelska så har de lyckats hitta ett kryphål att slingra sig ut igenom. Jag är så arg och så himla besviken.
Jag kämpade på och försökte få till det på alla möjliga sätt, men faktum kvarstår att jag kommer inte hinna lära mig kroatiska flytande till februari (trots att jag läst en kurs nu i höst) och om läkarna där vägrar prata engelska så kommer jag få ut mindre på den praktiken än jag fick ut av Indonesien-utbytet i somras. För där ville många läkare prata engelska med mig i alla fall. För ett par veckor sen insåg jag att det inte längre var värt att försöka mer, det fanns ingen chans att få igenom det där utbytet med Kroatien.
Hen som ansvarar för utresande studenter på LiU har sedan dess gjort ett strålande jobb. Hen har tagit kontakt med flera andra länder som LiU/läkarprogrammet har utbytesavtal med och lyckades först få fram att jag var välkommen till Shanghai. Sjukt spännande men boendet slulle kosta hutlösa 7500 kr/mån! Därefter framkom att jag också kunde välja på Grekland, närmare bestämt Kreta. Det kändes ganska lockande faktiskt. Precis när jag bestämt mig för att Kreta eller Linköping i praktiken är de val jag har så fick jag besked om att de lyckats få fram ett boende för 3000kr/mån i Shanghai.
Så nu står valet mellan Shanghai och Kreta. Tufft val faktiskt, men jag tror det lutar åt Kreta. Det är lite närmre, F kan komma på besök, man får Erasmusstipendium och jag reser om två månader istället för om en månad. Klart att Shanghai hade varit häftigare, men jag kom nyss hem från Asien. Vet faktiskt inte om jag vill spendera 6 av 12 månader i Asien...
Jag funderar över helgen. Vad bra att skriva av sig förresten - jag inser nu att det ser ut som att jag redan har bestämt mig...
