Äppelkaka är visserligen ganska höstigt, men enligt mig kan man äta det så länge det går att hitta svenska äpplen. Och ibland annars också. Nu är jag ingen expert på säsongsmat och sånt, men nog är inte våren den ultimata årstiden för svenska äpplen? De jag köpte var ändå goda och jag tror att de var svenska...
När jag blev sugen på äppelkaka så försökte jag få tag på min mormor för att fråga om jag fick låna hennes recept. Hon gör nämligen världens godaste äppelkaka. (Hon gör för övrigt världens godaste av väldigt mycket) Hon svarade dock inte i telefon då, så jag fick hitta på något eget. Och jag måste erkänna att det blev riktigt bra trots allt.
Äppelkaka
3-4 äpplen, skalade, urkärnade och tunt skivade (jag skar de till C-formade skivor)
1,5 dl socker
2 ägg
100 g smör, smält & ganska avsvalnat
1 tsk bakpulver
2 dl vetemjöl
1 dl mjölk
1 dl havregryn
1,5 msk malen kanel
Sätt ugnen på 175 grader.
Vispa ihop socker & ägg till ett pösigt skum (pösigt, vilket härligt ord, haha!).
Blanda ned det smälta smöret. Blanda ut bakpulvret i mjölet, rör sedan ned det i ägg-socker-smör-blandningen.
Tillsätt mjölk, havregryn & kanel, och rör om.
Vänd till sist ned äpplena i smeten, och häll sedan över alltihop i en form med löstagbar kant (smöra & brö'a [läs på östgötska] formen om den inte är teflonbelagd).
Glöm för allt i världen inte att smaka på smeten!
Strö över rikligt med havregryn & kanel, och skjuts in i ugnen på 175 grader i 60-70 min. Börjar den få för mycket färg så är det bara att lägga över lite ugnsfolie.
Ät med vaniljglass. Helst Sänkdalens vaniljglass. Såklart.
/M
